Frågor & Svar

Merparten av REVs över 12.800 medlemsföreningar har under 2020 och 2021 senarelagt sina stämmor eller genomfört dem på andra platser än vanligt. Det har inte kommit till REVs kännedom att det skulle ha inneburit några nämnvärda problem.

REV kan inte rekommendera något som vi inte anser finns lagstöd eller praxis för. En samfällighetsförenings löpande verksamhet regleras i första hand av lagen om förvaltning av samfälligheter (1973:1150) och i den finns inget stöd för att en stämma skulle kunna hållas digitalt eller att poströstning kan genomföras.

Om man jämför med t.ex. bostadsrättsföreningar, ekonomiska föreningar och bolag så finns i de lagstiftningar som styr deras verksamheter redan paragrafer som reglerar hur digitalt deltagande och poströstning ska gå till.

Som många av våra medlemmar har uppmärksammat finns det andra som dragit slutsatsen att en stämma i en samfällighetsförening kan hållas digitalt, men under vintern 20/21 har det kommit rättsfall som bekräftat att REVs slutsats är riktig. Det saknas stöd för att en stämma skulle kunna hållas digitalt eller att poströstning kan genomföras.

Det finns inget uttryckligt förbud från att hålla digitala stämmor, men det finns heller inget lagstöd för hur det skulle gå till.

Nej, det går inte att reglera i stadgarna. Under vintern 20/21 har det kommit rättsfall som konstaterat att det krävs lagstöd för att hålla en stämma digitalt, och sådant lagstöd saknas.

Nej, endast är era medlemmar som kan överklaga hur stämman genomförs så om de är nöjda kommer ingen utomstående att lägga sig i hur ni gör.

REVs juristers bedömning är att en stämma inte är en sådan allmän sammankomst eller offentlig tillställning som omfattas av ordningslagen (1993:1617). Stämman är endast för medlemmarna och betraktas därför som privat sammankomst.

Ja, men även utomhus måste man tänka på att planera så att det inte blir trängsel.

Den som lämnar fullmakt kan i princip själv välja vem fullmakten lämnas till men i dessa Corona-tider kan det i praktiken bli svårt. På grund av restriktionerna kan det dock vara smidigare att styrelsen har föreslagit någon eller några som hanterar fullmakterna vid stämma så att det inte blir för många personer närvarande.

Ja, en styrelseledamot är som vilken annan person som helst.

Då är det är bäst att i dagordningen för stämman 2021 ha separata punkter för:

• Budget 2020
• Uttaxering 2020
• Budget 2021
• Uttaxering 2021

Sista betaldag för båda uttaxeringarna kan vara samma datum och eventuellt inbetalda frivilliga avgifter för 2020 dras av vid aviseringen av avgifterna.

Ja, om ingen stämma hölls 2020 kan man i praktiken ha två stämmor samma dag.

Det kan dock vara bra att dela upp punkterna i dagordning och protokoll mycket tydligt så att det framgår att det är två verksamhetsår som behandlas, eller rent av hålla de två stämmorna direkt efter varandra på samma plats, och ha separata dagordningar och protokoll för dem.

Om de som vill delta digitalt först skickar en fullmakt till någon som är närvarande vid stämman så blir då den personens deltagande formellt sett via fullmakt. Men ni kan då också låta personen delta digitalt för att ta del av vad som sägs. Om det sedan ska röstas så är det ändå den person som har fullmakten och sitter i lokalen som avger rösten för den som deltar digitalt.

Motionsdatumet ändras inte för att man senarelägger stämman. Det datum, eller annan tidsangivelse, för motionstiden som finns i stadgarna ligger fast.

Mandattiden för ledamöter, suppleanter etc löper normalt mellan ordinarie stämmor ett eller två år. Om ordinarie stämma av legitim anledning blir senarelagd sitter man kvar tills den sker.

Nej, utgångspunkten i lagen om förvaltning av samfälligheter är att stämma med beslutsfattande är ett fysiskt möte.

De styrs av andra lagar och dessa innehåller redan förutsättningar för digitala möten och deltagande på andra sätt än genom fysisk närvaro.

Det är nog ingen idé att besluta om ett nytt datum innan man vet att utvecklingen stabiliserats. Så fort det bedöms möjligt att hålla en stämma ska kallelse ske med framförhållning och innehåll enligt föreningens stadgar.

Medlemmar som eventuellt är missnöjda med att en stämma inte hålls enligt stadgarna har möjlighet att vända sig till länsstyrelsen med en begäran att länsstyrelsen ska se till att en stämma genomförs. Det är dock inte troligt att länsstyrelsen i dagsläget skulle insistera på att en stämma genomförs till varje pris eftersom länsstyrelsen också måste ta hänsyn till den rådande Corona-pandemin.

Nej, formellt finns det ingen undre gräns med det är naturligtvis alltid bra för beslutens legitimitet att så många som möjligt deltar (via fullmakt).

Ja, det går bra.

Ja, man ska göra en riskbedömning och vidta riskreducerande åtgärder, se:

www.folkhalsomyndigheten.se

Administrationskostnader är enligt förarbetena till 15 § anläggningslagen att hänföra till driftkostnader och skall fördelas enligt andelstal som alla andra driftkostnader. Detta är prövat och beslutat i domstol. Även om föreningen har beslutat att ta ut påminnelseavgift eller faktureringsavgift så kan man inte kräva att medlemmarna betalar dessa, de blir att betrakta som frivilliga.

För föreningen är momsen ingen fråga, eftersom en samfällighetsförening inte är ett skattesubjekt. Den moms föreningen betalar till leverantörer och entreprenörer är således som vilken kostnad som helst för föreningen. Det skulle heller inte finnas något att vinna på att vara momsregistrerad.

För en medlem i föreningen, som äger en näringsfastighet med momsplikt, är det dock möjligt att göra avdrag för sin andel av den totala moms föreningen betalar under ett verksamhetsår.

Informationshäfte och mall för momsintyg finns tillgängligt genom att logga in på medlemssidorna.

På skatteverkets hemsida har följande information hämtats (Utdrag ur Skatteverket SKV 293):

Huvudregeln är att juridiska personer alltid är bokföringsskyldiga. Bokföringsskyldigheten inträder från och med den tidpunkt när den juridiska personen kan förvärva rättigheter och ta på sig skyldigheter.

Samfällighetsföreningar (som är bildade enligt lagen om förvaltning av samfälligheter), är dock bokföringsskyldiga endast om någon eller några av följande förutsättningar är uppfyllda:

• Värdet av föreningens tillgångar enligt balansräkningen överstiger gränsbeloppet 1,5 miljoner kr.

• Stadgarna anger att redovisning ska upprättas i enlighet med bokföringslagen.

En samfällighetsförening som inte är bokföringsskyldig, ska ändå upprätta en förteckning över inkomster och utgifter för att kunna ta ut avgifter av medlemmarna. Förteckningen behövs också för att samfälligheten ska kunna ge delägarna uppgifter för deras deklarationer och för deras bokföring om de har egen verksamhet.

Tillgångarnas värde är ett kriterium för att bedöma om bokföringsskyldighet gäller. Värdet på tillgångarna beräknas till det värde som föreningen kan få för sina tillgångar vid en normal försäljning. Själva samfälligheten utgör normalt inte en tillgång i föreningen utan tillhör de fastigheter som har del i samfälligheten.

Om föreningen blir bokföringsskyldig på grund av tillgångarnas värde, så uppkommer bokföringsskyldigheten vid den tidpunkt då föreningen bildades, om tillgångarna då översteg det gränsbelopp som anges under "Bokföringsskyldighet". I annat fall inträder bokföringsskyldigheten från och med ingången av det kalenderår då tillgångarnas värde överstiger gränsbeloppet."

REV rekommenderar medlemmarna att även om en formell skyldighet inte finns att följa bokföringslagen att styrelsen ändå gör så i den utsträckning som är praktisk för den enskilda föreningen och att räkenskaperna avslutas med en resultat- och balansräkning. Genom att så görs har föreningens medlemmar goda förutsättningar att kunna följa det arbete som styrelsen utfört under året.

Genom att logga in på medlemssidorna

Vägföreningen är juridisk väghållare och har ett så kallat väghållaransvar som innebär att vägarna enligt lagen skal hållas i ett för samfärdseln tillfredsställande skick.

Föreningen skall ombesörja underhåll för barmark, vinterväghållning samt förbättringsarbeten. Nivån på detta underhåll bestämmer de deltagande fastighetsägarna. Utifrån en uppgjord och antagen budget så verkställer styrelsen detta i form av tillsyn, beställning av väghållningstjänster samt uttaxering av avgifter för väghållningen.

En fastighetsägare/markägare kan bli skadeståndsansvarig för att ett träd fälls/faller från hans fastighet och skadar omgivningen. Med skada avses både skadad egendom och kostnader för bortforsling samt återställande i övrigt. Ansvaret är dock beroende av att fastighetsägaren varit vårdslös, antingen i fråga om underlåtenhet att korrekt sköta och ta bort träd som riskerar falla, eller genom att vidta fällningsåtgärder på ett vårdslöst sätt. Om vårdslöshet inte anses föreligga, så finns inget kostnadsansvar för inträffad skada.

En väghållare måste se till att hålla vägområdet fritt från inträngande grenar och växtlighet. Om ett träd har fallit över vägområdet, så är det väghållarens skyldighet att ta bort trädet från vägområdet. Om vägföreningen ska kunna ta ut sina kostnader för röjning och bortforsling av trädet krävs att markägaren kan beslås med vårdslöshet i något avseende.

En granne vars byggnad blir skadad av ett stormfälle, får ersättning från sin villa/hemförsäkring. Försäkringsbolaget skickar därefter ett regresskrav till markägaren för det fall denne kan beslås med vårdslöshet i något avseende.

I lagstiftningen finns statliga vägar som sköts av Trafikverket och kommunala vägar och gator, resten är enskilda vägar. Begreppet "privat väg" finns inte i regelverket för vägar.

Vissa kommuner har ingen kommunal väghållning. Alla vägar som inte är statliga är då enskilda, även gator inne i tätorter.

Genom att logga in på medlemssidorna

Andelstalet avgör hur föreningens kostnader ska fördelas mellan delägarna. Alla fastigheter som är delaktiga i anläggningen får ett andelstal vid lantmäteriförrättningen när gemensamhetsanläggningen bildas.

Enligt anläggningslagens bestämmelser fastställs andelstal för såväl "utförande" som "drift". Andelstalet för "utförande" används vid nyanläggning (byggande) och utgör sedan relationstalet för föreningens tillgångar mellan medlemsfastigheterna. Andelstalet för "drift" avser det årliga underhållet av vägen, inklusive vinterunderhåll och administration.

Samfällighetsföreningen förvaltar en eller flera gemensamhetsanläggningar (ibland även marksamfälligheter). Det framgår av föreningens stadgar, normalt §2, vilka gemensamhetsanläggningar som föreningen förvaltar. Alla fastighetsägare till delägarfastigheterna i gemensamhetsanläggningarna är med automatik delägare i föreningen.

Samfällighetsförening – Förening bildad i medverkan av lantmäteriet och som förvaltar någon typ av gemensamhetsanläggning eller samfällighet. Lagen om förvaltning av samfälligheter gäller för en samfällighetsförening.

Vägförening – Utmönstrat begrepp när Enskilda Väglagen (EVL) upphörde 1998. Föreningen är nu lagligen en samfällighetsförening. Ordet "vägförening" får dock finnas kvar i föreningens namn. Begreppet vägförening används också ofta som ett samlingsnamn för alla typer av föreningar som sköter vägar.

Vägsamfällighet – Utmönstrat begrepp när Enskilda Väglagen (EVL) upphörde 1998. Föreningen är nu lagligen en samfällighetsförening. Ordet "vägsamfällighet" får dock finnas kvar i föreningens namn.

Genom att logga in på medlemssidorna

Hur kallelse till föreningsstämma skall göras framgår av föreningens stadgar. Det som står i stadgarna måste följas för att en stadgeenlig kallelse ska ha gjorts.

Om ni vill ändra sättet att kalla medlemmar till stämma kan ni ändra stadgarna. Det görs genom att stämman antar helt nya stadgar eller bara ändrar lydelsen angående kallelse till stämma, till exempelvis:
"Kallelse till stämma sker med E-post till medlemmar som inlämnat sådan adress till föreningen, övriga kallas med vanligt brev till ägarens mantalsskrivningsadress."

Genom en sådan bestämmelse kan styrelsen kalla till stämma genom E-post för dom som har tillgång till detta.

I sammanhanget bör också nämnas att ni troligtvis inte kan kräva att medlemmarna har tillgång till E-post och online-tjänster. Möjligheten att få kallelse genom traditionella kanaler, som vanligt brev, torde krävas för att stadgarna ska kunna godkännas av lantmäteriet.

Ja, det går bra att välja en extern ordförande för stämman. Inte heller det faktum att stämmoordföranden har utslagsröst vid lika röstetal innebär något formellt hinder. Observera dock att en extern ordförande inte har någon grundläggande rösträtt i de olika beslutspunkterna, annat än om personen har fullmakt från en medlem.

Alla stadgeändringar görs genom beslut på stämma. Om tidigare stadgar anger hur beslutet ska tas så gäller detta, i annat fall gäller för samfällighetsföreningar att beslut kan fattas på en stämma men det måste ske med minst två tredjedels majoritet (minst dubbelt så många röster för som emot).

För samfällighetsföreningar) gäller stadgarna först när Lantmäteriet godkänt och registrerat dessa.

Genom att logga in på medlemssidorna

Ja, alla måste göra en anmälan. Antingen vem/vilka det är eller att man saknar verklig huvudman.

Man måste löpande uppdatera sin status om förändringar i föreningen eller ägandet av fastigheter ändras. Tänk på att verklig huvudman är ett begrepp på personnivå, inte fastighetsnivå. Det är alltså fysiska personer som ska anges.

Nej, firmatecknaren är inte huvudman. Rollen som firmatecknare har ingenting med verklig huvudman att göra.

Föreningar med fler än 10 medlemsfastigheter som har relativt lika andelstal har vanligtvis ingen verklig huvudman. För mindre föreningar kan det vara mer aktuellt, exempelvis borde samtliga ses som verklig huvudman i en förening med bara tre medlemsfastigheter. Det kan också finnas befogenheter reglerade i stadgarna som gör att en eller flera anses vara verklig huvudman. Varje förening måste själv bedöma sina förhållanden.

Det finns ingen strikt definition men på Bolagsverkets hemsida finns några exempel.
En person kan kontrollera en samfällighetsförening på olika sätt, exempelvis
- ha mer än 25 procent av rösterna
- ha rätt att utse eller avsätta mer än hälften av styrelseledamöterna. Det kan även finnas avtal eller bestämmelser i exempelvis stadgarna som gör att en person är verklig huvudman.

Firmatecknare loggar in med sitt privata Bank-ID på Bolagsverkets hemsida och gör anmälan. Väl inloggad kan man ange organisationsnumret, och följa vidare instruktioner.

En avgift på 250 kr per anmälningstillfälle tillämpas (före 1 februari 2018 var det gratis).

Nej inte riktigt. Läs mer hos Bolagsverket

Genom att logga in på medlemssidorna

Rent allmänt så är det på det viset att ni som väghållare är skyldiga att tillse att växtlighet hålls efter. I ert anläggningsbeslut beskrivs omfattningen av vägområdet och inom detta område har föreningen rätt att röja och avverka träd. Ibland kan det också förekomma att lantmätaren skrivit in att rätten också kan sträcka sig en bit utanför vägområdet. Det viktiga som ni i styrelsen har att bevaka och genomföra är att se till att inga grenar och kvistar hänger över körbanan på lägre höjd än 4.6 meter.

Om ni vill ta bort hela träd är det viktigt att ni tar kontakt med respektive markägare, då markägarna har rätt till virket.

 förstora bilden

Har ni statligt eller kommunalt bidrag så kan dessa bidragsgivare ge en viss vägledning. Exempelvis så beräknar Vägverket att startkriteriet är 8-10 cm snö. Emellertid så är det ni själva som får komma överens om detta på er stämma. Här lägger ni fast budget efter de åtgärder ni gemensamt beslutar.

Titta gärna på vår mall "Offertinfordran vägunderhåll", den kan ge bra vägledning om vad som är bra att ta upp och tänka på med entreprenören. Det finns också andra dokument om upphandling av vinterunderhåll.

Vägföreningen har bara ansvar för vägområdet, inte privat tomtmark.

Enligt 8 kap 15 § PBL ska en tomt skötas så att risken för olycksfall begränsas och så att betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer. Det innebär att tomtägare är skyldiga bl.a. att sköta häckar och annan vegetation så att trafiksäkerhetsfara inte uppstår. Med tomt menas här en för bebyggelse avsedd enhet.

Om inte tomtägaren fullgör sin skyldighet kan väghållaren vända sig till kommunens byggnadsnämnd som sedan med stöd av 11 kap. PBL kan meddela föreläggande mot tomtägaren. Som exempel ur rättspraxis (före PBL:s ikraftträdande) kan nämnas RÅ 1967 not. K 68 och RÅ 1972 not. C 20, där Regeringsrätten godtagit byggnadsnämndens förelägganden om nedskärning av häck i gatukors till 80 cm höjd.

 förstora bilden

Genom att logga in på medlemssidorna