Förändring av främmande verksamhet

Som ”främmande verksamhet” definieras allt som en samfällighetsförening inte ska eller får sköta om. Grundanledningen är enkel, när ett antal fastighetsägare tvingas vara med i en förening för att den ska sköta vägar så ska deras medlemsavgifter inte kunna användas för att till exempel bygga en tennisbana.

En samfällighetsförening som förvaltar en anläggning med bryggor, parkering och tillhörande ytor ville förbättra funktion och säkerheten i området. Därför beslutade föreningen att installera el och belysning, en åtgärd som medlemmarna efterfrågade och uppfattade som både rimlig och nödvändig i en modern anläggning.

Avslag i högsta instans

Högsta domstolen kom fram till att åtgärden låg utanför det ursprungliga ändamålet och därmed utgjorde så kallad främmande verksamhet. Beslutet upphävdes.

Fallet illustrerar den centrala utmaningen i regelverket så som det är utformat idag. Även relativt begränsade och praktiskt motiverade förbättringar kan falla utanför det som är juridiskt tillåtet, eftersom bedömningen tar sin utgångspunkt i äldre förrättningsbeslut snarare än dagens behov. Hit hör också sociala aktiviteter, andra anläggningar som till exempel hjärtstartare eller laddstolpar (för laddstolpar finns en lättnad för samfälligheter med parkering men inte för alla), bolebanor, lekplatser och att äta julbord.

En förändring av vad som klassas som främmande verksamhet och inte skulle skapa bättre förutsättningar för en modern, effektiv och lokalt anpassad förvaltning.

Åtgärdsförslag

Riksförbundet Enskilda Vägar anser att om att det finns ett stort behov av ökad flexibilitet och det bör skapas möjlighet att, inom tydligt definierade ramar, enklare kunna inkludera vissa verksamheter som idag är otillåtna.

Exempel på avgränsningar skulle kunna vara:

  • Krav på beslut vid föreningsstämma med kvalificerad majoritet
  • Att åtgärden har en tydlig social eller hälsofrämjande nyttoeffekt, alternativt en koppling till gemensamhetsanläggningens ändamål och är till nytta för en majoritet av medlemmarna
  • En beloppsgräns kopplad till föreningens årliga omsättning

Vi anser att det behövs en översyn av anläggningslagen (AL) och lagen om förvaltning av samfälligheter (SFL) i det här avseendet, i syfte att möjliggöra för anläggningar att kunna anpassas till teknisk utveckling och ändrade behov och önskemål.

Ansvarig kontaktperson

Lars Åstrand, Ledamot
lars.astrand@revriks.se