Varför heter ni så?

Nr 4/2024:

Käringöns SFF

Käringön - inte Kärringön. Ursprunget till öns namn antas komma från ordet käring som på västkusten är en typ av sjömärke i form av ett röse. Käring har även använts för att beskriva en plats där havet runtomkring är farlig att segla på. Namnet anses också ha en koppling till det engelska ordet ”cairn” som betyder stenröse.

Käringön ligger längst ut i havsbandet. Ön är helt bilfri och sommartid är det endast sjöräddningen som vid larm har tillåtelse att ta cykeln på öns vägar. Annars är det gångtrafik och handkärror som gäller. Några få näringsidkare har dispens att köra fyrhjulingar och liknande för att transportera varor och byggmaterial.

Ön har varit bebodd åtminstone sedan slutet av 1500-talet och de flesta husen är byggda före 1920. När Bohuslän blev svenskt år 1658 upplät staten marken på Käringön fritt för dem som ville bosätta sig och bedriva fiske där.

styrelsen

Nr 3/2024:

Rolighetens Vägförening

Wahlbecks fabriker öppnades på 1870-talet och var under lång tid en av Linköpings största industrier. Företaget tog hand om sina anställda på många olika sätt. Man hade bland annat fotbolls- & bandylag och ett populärt arrangemang var en årlig heldag med tipspromenader och tävlingar för de anställda med familjer. I Sätravallen 2 mil söder om Linköping hade man ett sommarhem kallat Roligheten där de anställda kunde här hyra in sig. Sommarhemmet har givit vägföreningen dess namn.

Marie-Louice Ahlenbäck, kassör

Nr 2/2024:

Sockerbetan SFF

Föreningens namn har tillkommit eftersom Hököpinge som orten heter var ett brukssamhälle som tidigare hade ett stort sockerbruk där man utvann socker ur sockerbetor. Bruket byggdes i samband med betkampanjen 1892/1893, sex år efter att järnvägen mellan Malmö och Trelleborg blev klar. Det fanns en station i Hököpinge, det hade stor betydelse för att man lade bruket där.

Redan på stenåldern bodde folk i det som idag är Hököpinge. På vikingatiden blev Pilebäcken, som då var segelbar med mindre båtar, en farled för dåtidens handelsmän. Troligen byggde vikingarna en försvarsborg och handelsplats på höjden i det som senare blev Hököpinge by.

Den stora expansionen kom i slutet på 1800-talet, då sockerbruket byggdes för att ta hand om böndernas sockerbetor. Som mest levererade över 800 odlare betor till bruket. I takt med brukets blomstring växte ett nytt samhälle upp några kilometer väster om kyrkbyn. Flertalet rörelser etablerades, bland annat specerihandlare, slaktare, café och bryggeri. Ortens guldålder varade fram till 1967 då sockerbruket lades ner.

På senare år har Bruksparken väckts till liv igen och det har gett många chansen att leva och bo i denna traditionsmättade miljö. Fabriksbyggnaderna står idag i centrum i Bruksparkens bostadsområde med lägenheter, radhus och villor längs Pilebäcken.

Anders Ljunggren, kassör

Nr 4/2023:

Spjutterums SFF

Efterledet ”-rum” tyder på att namnet tillkommit under sen vikingatid eller tidig medeltid. De ortnamn som slutar på -rum finns mest i östra Götaland. Innebörden är ungefär ”öppen plats” i en skog. Namnet skrevs Spytarume år 1406 och Spiwtarwme 1443 och antas härstamma från ordet ”speta”, det vill säga trästicka eller stör. Det ligger än idag en stor rund sten nära vägen, där det enligt tradition sägs att krigare på vikingatiden vässade spjut, yxor med mera.

Daniel Sjögren, ordförande

Nr 3/2023:

Stora Pölsans SFF

En av vägarna i området på västra Hisingen är uppkallad efter fyren Stora Pölsan, som i sin tur fått sitt namn efter den lilla ön den står på. Tillsammans med ett mindre skär intill, Lilla Pölsan, kallas de för Pölsorna. Namnet finns på en karta från 1673. Ordet pölsa är dialektalt för ”korv” och syftar på att de avlånga skären på håll kan liknas vid två korvar.

Anna-Sara Skärnell, kassör

Nr 2/2023:

Julpsalmens Samfällighet

Vår samfällighet utgörs av små lokalvägar inom ett kvarter i ett bostadsområde söder om Stockholm. I området har alla kvarter namn med julanknytning, till exempel Julskinkan, Julklappen, Julgranen, Julbocken, Julstjärnan, Jullovet, Julkortet och Jultomten. Det är nästan bara kvarteret Lutfisken som inte börjar på Jul.

Anders Age, ordförande

Nr 1/2023:

Obbola Silverskatans VS

Obbola är en ö och samhälle vid Umeälvens utlopp. När jag växte upp på 60-talet så var det en badstrand långt ut på Obbolaön som kallades Silverskatan. "Ska vi ut och bada på Silvers?" sa vi ungdomar och då menade vi Silverskatan. Det var då en långgrund och väl underhållen badplats. Det är fortfarande den plats som avses med namnet. När vår vägförening bildades slutade vägen ute vid havet på Silverskatan.

Men varifrån kommer egentligen namnet Silverskatan som vår vägförening är döpt efter? Har inte hittat någon som forskat i detta ännu men i sin beskrivning över Umeå socken år 1800 av Umeåprästen Pär Stenberg, beskrivs "Silfwerskatan" som en granbeväxt stenbacke. Namnet "Skatan" är vanligt förekommande för olika platser. Det kommer från ordet skata/skate som betyder udde eller berg. När man tittar på generalstabskartan från 1908 kan man tydligt se konturen av den stenbacke som avsågs. Den ligger alldeles intill det låglänta strandområdet som förr var täckt av vatten och som övertagit namnet. På grund av landhöjningen så har förhållandena ändrats och man kan inte längre förstå att berget en gång i tiden varit en skate eller udde. Det är lätt att förledas att tro att namnet har något med fågeln skata att göra men det är inte troligt då skatan kallades för skira förr i tiden.

Då det gäller den första delen av namnet det vill säga "Silver" är det svårare att hitta några särskilda ledtrådar. En teori är att det var berget som glimmade som silver när solen låg på, en annan är att det skulle kunna ha med fisket att göra. Med ett grunt vatten till närmsta ö torde det varit lätt att lägga ut nät och få riklig och värdefull fångst. I Umeå finns till exempel bra åker som i gamla källor kallades för Guldskrinet.

Siw-Marie Nyman, ordförande